Artist: Serge Gainsbourg

Den franske artisten Serge Gainsbourg dog år 1991 men är så här nästan 30 år efter sin död fortfarande något av en institution i hemlandet. Som artist är han i princip att betrakta som en symbol både för mycket av det som skiljer franska normer från de i övriga Europa samt vad många frankofiler finner fascinerande med Frankrike.

Gainsbourg checkar av många av de boxar man kanske fördomsfullt associerar med människor från Frankrike i allmänhet, och män i synnerhet. Många skulle säga att han var notoriskt gubbsjuk, han var sannerligen alkoholiserad under stora delar av sitt liv – och han skrev mängder av fantastisk musik. Hade Gainsbourg blivit den artist han var om han hade debuterat idag? Alltså i kölvattnet av globala rörelser som exempelvis metoo? Tveksamt. Han hade i vilket fall förmodligen inte blivit något globalt fenomen på det sätt som han var under sin storhetstid.

Mest känd är Serge förmodligen för låten “Je t’aime… moi non plus” den orgeldrivna kärlekshymn han spelade in tillsammans med Jane Birkin och som blev en global hit år 1969. Birkin och Serge är för övrigt föräldrar till Charlotte Gainsbourg som är en känd skådespelare och artist i sin egen rätt. Serge har i vilket fall ett artistskap som omfattar många genrer och en hel uppsjö skivor som kommit att bli kultklassiker. Främst bland plattorna finns förmodligen “Histoire du Melody Nelson”, en dramatisk popskiva som hade samme Birkin som sångare och som spelades in med ett gäng brittiska studiomusiker. Skivan har hyllats som en inspirationskälla av bland andra Pulps sångare Jarvis Cocker, Beck, Stereolab, Portishead och många andra. Och det är förmodligen med det albumet man ska börja om man är obekant med Gainsbourg.